Antligen framme!
Nar vi antligen landat i Uganda efter en lang dag med ca tio timmar i ett flyg var vi helt slut. Vi stallde oss i ko for att kopa visum och bakom oss stod en man som gav oss lustiga blickar, redan dar kande vi obehag. Nar vi val kom utanfor for att leta efter Christopher i ett morkt Uganda blev det genast annu mer obehagligt da vi sag ett gang ugandier sniffa lim och vakterna med stora AK47or lugnade inte precis vara nerver.
Vi hittade inte Christopher nagonstans och flygpersonalen forfoljde oss. Som tur var traffade vi en man som hade setat snett mittemot oss pa flyget. Han lanade ut sin telefon da vara inte fungerade. Vi ringde Christopher som berattade att han tagit fel pa dagarna. Alice greps av panik och kunde inte halla tararna tillbaka. Tva blonda tjejer sjalva i Uganda, vad hade vi gett oss in pa? Amanda holl sig i skinnet och fick vara Alice trostande famn.
Lyckligtvis jobbade Christophers dotter Joy pa flygplatsen. Hon och hennes kollega hjalpte oss i den ugandiska natten till ett hotell, dar vi mottes annu en gang av man med gevar. Vi fick overnatta pa hotellet, vilket var ca 4 timmar da vi skulle bli upphamtade vid niotiden. Vi sov inte mycket denna natten, da vi var radda och hade hemlangtan.
4 Januari 2011
Gardagen bestod mestadels av en bilfard fran Entebbe med Christophers systerson Allan, via Kampala och sedan vidare till Lira. Bilfarden tog oss ca tio timmar. Det var otroligt spannande att se Uganda i dagsljus. Pa vagen stannade vi vid nagra tillfallen och mottes av trevliga och otrevliga blickar. I det stora hela var farden mycket givande, da vi fick privatguidning och en hel del att ta in. Vid ett av stoppen traffade vi nagra ugandiska familjer med OTROLIGT sota barn utan skor och trasiga klader. Vi blev sa tagna och ville gora nagot for barnen. De fick ett varsitt gosedjur och ogonen lyste. Det gjorde var dag!
Det kandes tryggt nar vi val var framme vid centret. Vi blev val bemotta och vi traffade aven Freidis guldsten(ar), det vill saga, Christopher och Tita (hennes katt). Efter en lang dag var vi helt slut och sangen var vart avslutande mal.
Med soliga halsningar fran Ugandaflickorna!
Skönt att höra att ni äntligen kommit fram. Det har varit ett drygt dygn av oro och vi hade svårt att sova första natten efter er avresa.
Ser fram emot någon bild på er och centret. Ni får väl fixa det när ni kommit i ordning.
Ta hand om er.
Puss o kram från Pappa o Mamma Meiton
Jätte skönt att höra att ni kommit fram trots lite "turbelens" och väldigt lååång resa, vi ser nu fram i mot att läsa allt ni skriver och en och annan bild och ni är så fina och goa tjejer med ett stort hjärta. Varma kramar till er båda från mamma Odell
Kram på er "Ugandaflickorna" önskar Åsa och Jens
Kram på er "Ugandaflickorna" önskar Åsa och Jens
Hej tjejerna! Gud va ni är modiga, ni är alltså bäst. Känner stor stolthet. Är säker på att ni kommer att få en kanontid där.Ha det bra nu, gummorna. Puuuuuuuuuuus Moster Mi
Hej på er tjejer hoppas att allt är bra med er har det kommit mer snö å mer ska det komma,hälsa till cristopher från oss i berget!